Den senaste omfattande luftrumsreformen i Finland genomfördes 2014. Under de senaste tio åren har världen förändrats avsevärt, och det har till exempel uppstått helt nya användarbehov i det nedre luftrummet. Fintraffics flygtrafiktjänst deltar i projektet Ilmatila2027, som uppdaterar Finlands luftrum så att det motsvarar dessa förändrade användarbehov. Vad är det frågan om?
Finlands trygga och flexibla luftrum är utgångspunkten för all flygtrafik i vårt land. Finland är redan nu ett effektivt, ekonomiskt och miljövänligt luftrum, som i och med Ilmatila2027-projektet uppdateras till att svara på nya användarbehov som det senaste årtiondet har medfört. Målet är att det uppdaterade luftrummet ännu bättre ska stödja konkurrenskraftiga flygförbindelser till hela Finland och från Finland ut i världen vad gäller säkerheten, smidigheten och miljön. Traficom leder projektet.
– I och med den gröna energin måste vi beakta till exempel vind- och solkraftverken, och dessutom har behoven hos såväl kommersiella som fritidsflygningens intressentgrupper och flygmaterielen förändrats. En central del av reformen är att minska på utsläppen, och dessutom ska luftrummet uppdateras så att det lämpar sig för militärt bruk med tanke på Försvarsmaktens nya materielanskaffningar samt NATO:s potentiella övningsområden. Vår uppgift inom Fintraffics flygtrafiktjänst är att beakta, samordna och möjliggöra en jämlik användning av luftrummet för alla aktörer, berättar Kari Kerke, utvecklingsdirektör vid Fintraffics flygtrafiktjänst.
Utöver luftrummet granskar projektet eventuella ändringsbehov som de nya användarbehoven medför. Många länder i Europa genomför som bäst motsvarande luftrumsreformer, vilket framhäver vikten av förhandssamordning. Samtidigt som länderna utvecklar användningen av sina luftrum på nationell nivå, ska användarsystemen uppdateras på europeisk nivå så att de är kompatibla med de nya luftrummen för att säkerställa en smidig och säker flygtrafik.
– Det är möjligt att dessa nya användarbehov kräver ändringar i föreskrifterna eller luftfartslagen. Det är väsentligt att identifiera ändringsbehoven i tid, eftersom lagändringar alltid tar sin tid. Finland har mycket kompetens inom luftfartsbranschen, god sammanhållning och vilja att utveckla branschen. Olika intressentgrupper inom luftfartsbranschen deltar i utvecklingsarbetet till exempel genom kundkonsultering. Så här omfattande luftrumsändringar görs inte ofta, så det är viktigt att alla blir höra, fortsätter Kerke.
Tydliga principer i synnerhet för användningen av det nedre luftrummet
Under de senaste åren har det uppstått helt nya användarbehov i det nedre luftrummet i och med den förändrade militära luftfarten, de kommersiella aktörernas behov och energiutvecklingen. Städer har dessutom sina egna mål och behov för användningen av det nedre luftrummet i stadsområdena.
– Obemannad trafik är fortfarande i viss mån nytt i Finland, så dess behov framhävs särskilt i planeringen av det nedre luftrummet. I och med luftrumsreformen får man klarhet om luftrummets läge och omfattningen av användningsbehovet, berättar Teppo Asanti, enhetschef för Airspace and Environment vid Fintraffics flygtrafiktjänst.
En annan betydande reform har att göra med övervakat och oövervakat luftrum. Målet är att frigöra luftrummet för nya aktörer där det är möjligt, men å andra sidan beakta den kommersiella trafikens behov av övervakat luftrum och möjligheter till kontinuerlig glidflygning. Detta stöder uppnåendet av våra stränga miljömål både på nationell nivå och EU-nivå.
