Fartygens säkra navigation i de finska farvattnen säkerställs med hjälp av både tillräcklig visuell utmärkning i farlederna och med radionavigationstjänster.
Som stöd för radarnavigeringen finns radarreflektorer och/eller radarfyrar, som har installerats i många traditionella säkerhetsanordningar. Som stöd för satellitnavigeringen tillhandahåller Fintraffic VTS DGNSS-tjänster enligt internationell standard.
DGNSS-tjänsten
Trafikverket upprätthåller en korrektionssignaltjänst som stöd för satellitnavigationen i kustvattnen och i området vid Saimens djupfarled. Korrektionssignalens frekvens är cirka 300 kHz. Tjänsten följer ITUs rekommendation ITU-R M.823-3. Genom att jämföra positions- och korrektionsdata från GPS-satelliterna kan användarna bestämma sin position med stor noggrannhet och tillförlitlighet.
Signalen som erhålls från GPS-navigationssatelliterna innehåller emellertid inte aktuell information om sändningarnas korrekthet (s.k. integritetsdata). Därför är korrektionssignalerna alltjämt oumbärliga i synnerhet inom handelssjöfarten.
Positioneringsnoggrannheten som uppnås med hjälp av tjänsten har fastslagits till <10 m 95 % av tiden. I praktiken är noggrannheten emellertid 1-2 meter 95 % av tiden.
DGPS-stationerna i Finland
Sändarstation ID | Referensstation ID | Position | Täckningsområde (km) | Frekvens (kHz) | Bithastighet (bit/s) |
| Porkkala (400) | 600 | 59°58’N 024°23’E | 250 | 293.5 | 100 |
| Mäntyluoto (401) | 601 | 61°36’N 021°28’E | 250 | 287.5 | 100 |
| Puumala (402) | 602 | 61°24’N 028°14’E | 70 | 290.0 | 100 |
| Outokumpu (403) | 603 | 62°41’N 029°01’E | 70 | 304.5 | 100 |
| Turku (404) | 604 | 60°26’N 022°13’E | 200 | 301.5 | 100 |
| Marjaniemi (405) | 605 | 65°02’N 024°34’E | 250 | 314.5 | 100 |
| Klamila (406) | 606 | 60°30’N 027°26’E | 250 | 287.0 | 100 |
| Haarajoki (407) | 607 | 60°31’N 025°10’E | 250 | 292.5 | 100 |
| Kokkola (408) | 608 | 63°52’E 023°11’E | 250 | 290.5 | 100 |
Radarreflektorer
Tusentals radarreflektorer som stöd för radarnavigering har installerats längs våra farleder. Dessa är konstruerade för att ge ett speciellt bra radareko. Radarreflektorerna är passiva och behöver varken någon energikälla eller regelbundet underhåll för att fungera, vilket betyder att de också är mycket funktionssäkra. Ibland kan emellertid ekon från ismassor eller dåligt väder förhindra observationen av radarreflexen eller något annat radarmål.
Radarfyrar
Radarfyrarna är transpondrar som efter att de tagit emot fartygets radarsignal, bestämmer signalens frekvens och svarar med en speciell respons på samma frekvens. Denna respons kan tydligt igenkännas på radarns skärm.
Det vanligaste tecknet som används för radarfyrar är Morse ’T’, som består av ett streck, men också andra tecken som baserar sig på morsealfabetet används. Alla radarfyrar i Finland svarar på radarns 9 GHz (3 cm) och de flesta också på 3 GHz (10 cm) signaler.
Radarfyrarna är aktiva apparater som behöver en energikälla och regelbundet underhåll och därför är de mer benägna än radarreflektorerna att bli defekta. Ibland kan emellertid ekon från ismassor eller dåligt väder förhindra observationen av radarreflexen eller något annat radarmål.
Trafikledsverket svarar för radarreflektorer och radarfyrar.