Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Oy:s halvårsrapport januari–juni 2022

Januari–juni 2022

• Koncernens omsättning var 113,2 (94,6 miljoner euro 1–6/2021) miljoner euro
• Koncernens EBITDA var 25,5 (14,6) miljoner euro  
• Rörelsevinsten/förlusten var 5,1 (-3,5) miljoner euro 
• Koncernens rörelseresultat förbättrades tack vare återhämtningen i flygtrafiken. De flygrestriktioner som införts till följd av kriget i Ukraina påverkar dock fortfarande i väsentlig grad efterfrågan på flygtrafiktjänster och intäkterna från dem
• Service- och säkerhetsnivån i trafikstyrningen har varit fortsatt god
• Effektiviteten i produktionen av trafikstyrningstjänster har förbättrats, och målet med en sammanlagd effektivisering på 30 miljoner euro för 2019–2022 kommer att uppnås
• Efterfrågan på trafikdata som produceras av bolaget har ökat med 32 % (H1/2021: 163,83 TB vs H1/2022: 215,55 TB)
• I synnerhet användningen av sjöfartsdata har ökat (45 %) jämfört med motsvarande period föregående år
• Under rapportperioden gjordes närmare 12 miljoner gränssnittsanrop per dag (H1/2021 i genomsnitt 10 miljoner)
• I trafikdataekosystemet ingår redan 150 organisationer

Fintraffic-koncernens omsättning uppgick för januari–juni till 113,2 (94,6) miljoner euro. Omsättningen genereras huvudsakligen av väg-, sjö- och järnvägstrafikstyrningstjänsterna som levereras till Trafikledsverket samt för flygtrafiken av flygtrafiktjänsterna som produceras för flygbolag och flygplatser. Koncernen producerar också tjänster för bland annat Traficom, städer och hamnar samt sina internationella kunder. 

Rörelseresultatet var 5,1 (-3,5) miljoner euro. Rörelsemarginalen var 4,5 (-3,7 %), vilket är i linje med målet med ett måttligt rörelseresultat på 3–5 procent som hade satts upp för bolaget.  

Jämfört med samma period året innan var koncernens rörelseresultat bättre, vilket berodde på bland annat den partiella återhämtningen i flygtrafiken samt en större korrigering än föregående år angående SES-lagstiftningen enligt EU:s trafikriskmekanism. Korrigeringen var 7,4 miljoner euro (4,3 miljoner euro). På grund av kriget i Ukraina försämras dock efterfrågan på flygtrafiktjänster fortfarande, och av denna anledning har anpassningen av produktionen av flygtrafiktjänster fortsatt. Lönsamheten i väg-, sjö- och järnvägstrafikstyrningen förblev stabil.

Fintraffic förväntar sig att koncernens omsättning och lönsamhet blir bättre 2022 än året innan. Bolaget fortsätter målmedvetet att utveckla sin verksamhet, och tack vare detta är Fintraffic på väg att uppnå det effektiviseringsmål på 30 miljoner euro för 2019–2022 som sattes upp i samband med bolagiseringen.

Fintraffic-koncernens nyckeltal 

	H1/2022	H1/2021	H1/2020	H1/2019	2019
Omsättning	113,2	94,6	92,9	110,6	221,9
EBITDA	25,5	14,6	11,8	30,6	52,1
Rörelseresultat	5,1	-3,5	-2,6	16,4	21,3
Rörelseresultat %	4,5 %	-3,7 %	-2,8 %	14,9 %	9,6 %
Antal anställda	1 146	1 125	1 124	1 088	1 103

Väsentliga händelser 1–6/2022 

Utveckling av trafikmarknaden och tjänster som produceras för ekosystemaktörerna

Under rapportperioden har Fintraffic tillsammans med sina partner fortsatt att bygga upp dataekosystemet för trafiken i syfte att aktivera den finländska trafikmarknaden. De olika aktörernas kapacitet för att producera, förädla och dela data har avgörande betydelse för vilken typ av tjänstelösningar som kan byggas upp i rese- och transportkedjorna. Dataekosystemet, som har sammankallats av Fintraffic, omfattar 150 branschorganisationer och mer än 250 personer.

Regelboken för trafikens dataekosystem har undertecknats av 15 medlemmar (Finnair, Fintraffic, HRT, ITS Finland Ry, LMJ, MaaS Global, Matkahuolto, Metsäteho, Valopilkku Taksi, VR, VTT och FLD Osuuskunta, GeoForum, Solita, Tietorahti). Syftet med regelboken, som är öppen för alla, är att för trafiksektorn tillhandahålla en avtalsram för delning av data som gör det lättare att bygga upp förtroendet. 

Fintraffic har för aktörerna inom trafiksektorn producerat, samlat in och förädlat data som för aktörerna inom trafiksektorn tillhandahålls genom tjänsten Digitraffic som i början av året fick cirka 2,1 miljarder gränssnittsförfrågningar (1–6/2021 närmare 1,9 miljarder). De organisationer som använder data har varit mycket nöjda med tjänsten. Under våren ökade i synnerhet användningen av sjöfartsdata (45 procent) jämfört med samma tidpunkt året innan.

Trafikstyrningstjänster

Flygtrafiktjänsten

På grund av coronapandemin minskade flygtrafiken dramatiskt 2020 och 2021, men nu börjar trafiken återhämta sig. År 2022 har ungefär samma flygtrafikvolymer som under tiden före pandemin redan uppnåtts i Europa. I Finland är flygtrafikvolymerna fortfarande cirka en tredjedel mindre än de var 2019, vilket innebär att efterfrågan på flygtrafiktjänster fortsatt är mindre än tidigare.

På grund av Rysslands anfallskrig blev Finlands internationella förbindelser i flygtrafiken sämre till följd av att trafiken mellan Asien och Europa minskade när det ryska luftrummet stängdes. I dag styrs trafiken främst från andra ställen än genom Finland. Enligt statistiken har volymen av överflygningstrafik i Finland ökat något under början av året, men detta beror huvudsakligen på flygningar mellan Ryssland och Kaliningrad över Finska viken. Fintraffics flygtrafiktjänst tillhandahåller för dessa flygningar flygtrafiktjänster för att upprätthålla en hög säkerhetsnivå.

Samordningen av obemannad och styrd flygtrafik har målmedvetet fortsatts i olika projekt. Målet är att i Finland bilda ett nät för lågflygning som utnyttjar satellitbaserad positionering och som skulle bana väg för effektiv och säker flygverksamhet då användningen av drönare ökar.  Beredningen av ett koncept för fjärrflygledning har fortsatt.

Flygtrafiktjänsten har ett negativt kassaflöde, och utan korrigering angående SES-lagstiftningen visar affärsverksamheten en stor förlust. Korrigeringen angående SES-lagstiftningen som reglerar flygtrafiktjänsten möjliggör en höjning av avgifterna för flygtrafiktjänsterna under de kommande åren, men ändå förväntas den ekonomiska situationen för produktionen av flygtrafiktjänster förbli utmanande. På grund av att efterfrågan på tjänster minskat har Fintraffic också i början av 2022 permitterat medarbetare inom flygtrafiktjänsterna.

Vägtrafiken

Bränslet har blivit dyrare, vilket har resulterat i högre trafik- och logistikkostnader för hushållen och företagen. Delvis till följd av detta började trafikvolymerna på landsvägarna minska framåt sommaren och blev mindre än vid samma tidpunkt föregående år.

I utvecklingen av systemen och processerna för Fintraffics flygtrafiktjänster har man fokuserat på att produktifiera livscykelmodellen för de tekniska anordningarna och systemen. Genom produktifieringen har redan klara livscykelfördelar uppnåtts i styrsystemet för landsvägarna. I fråga om nya objekt samt ersättningsinvesteringar har man lyckats förkorta genomloppstiden och sänka kostnadsnivån betydligt. Produktifieringen har genererat fördelar också i systemunderhållet, vilket framgår som exempelvis förbättrad reservdelstillgång och driftssäkerhet.

I slutet av juni sammanslogs den operativa verksamheten på vägtrafikstyrningens verksamhetsställe i Uleåborg med verksamhetsstället i Tammerfors. Genom sammanslagningen av verksamheterna säkerställer vägtrafikstyrningen under de kommande åren en alltmer övergripande tjänst där säkerheten och driftsäkerheten står i fokus för alla aktiviteter. Genom sammanslagningen har man också försökt uppnå klara kostnadsbesparingar, och effektiviseringen av verksamheterna har resulterat i att synergifördelarna bättre kan allokeras för underhåll och utveckling.

Sjötrafiken

I sjötrafikstyrningen fortsatte NEMO-projektet som påbörjades året innan. I projektet byggs en ny nationell anmälningstjänst upp för sjötrafikens anmälningar. Tack vare tjänsten förmedlas anmälningsuppgifter om handelsfartygens hamnbesök i fortsättningen centraliserat genom ett enda system till mottagarna. Uppgifterna används i exempelvis hamndriften, sjöräddningen och säkerhetsövervakningen. Projektet har framskridit enligt tidsplanen och slutförs i hela sin omfattning 2025 då det ersätter den nuvarande tjänsten Portnet. Ett av målen i projektet är att dessutom som stöd för den lagstadgade helheten och tillsammans med intressentgrupperna producera mervärdestjänster samt en dataplattform som kan användas av kommersiella aktörer för att skapa egna applikationer.

Port Activity, dvs. hamnapplikationen, som tillhandahålls av sjötrafikstyrningen, har framskridit nationellt och även med internationell användning som mål. Principen har varit att förbättra informationsgången mellan intressentgrupperna som är verksamma i hamnarna samt samtidigt skapa och införa en gemensam lägesbild som möjliggör så effektiva och lönsamma hamnbesök som möjligt samt interoperabilitet för sjö- och landslogistiken. Hamnapplikationen har redan utvidgats till 19 hamnar i Finland, och på detta sätt har ett fungerande ekosystem skapats. För tillfället utvidgas användningen också till hamnar i grannländerna. Testanvändning pågår i Sverige, och diskussioner har påbörjats med Baltikum.

Järnvägstrafiken

Inom persontrafiken på järnväg har resenärernas efterfrågan återhämtat sig efter pandemin. Däremot minskade godstransportvolymerna i april–juni med cirka 15 procent jämfört med samma tidpunkt året innan, huvudsakligen till följd av begränsningarna i Rysslandstrafiken. Produktionen av järnvägstrafikens operativa tjänster har hållit sig på en god nivå, trots coronasituationen och banarbete på många ställen.

Inom järnvägstrafikstyrningen har projekten för automatisering och digitalisering av arbetet framskridit enligt tidsplanen.

Omarbetningen av fjärrstyrningssystemen i Sydöstra Finlands fjärrstyrningssystem (KAKO) har framskridit till idrifttagningsskedet. I omarbetningen av Norra Finlands fjärrstyrningssystem (POKA) förbereder man sig för den första fasen av produktionsdriften. Genom omarbetningarna höjs säkerhetsnivån och förbättras driftsäkerheten för järnvägstrafiktjänsterna samtidigt som automatiseringen av arbetet framskrider. Driftsäkerheten och säkerheten har främjats med hjälp av ett flertal andra åtgärder.

Passagerarinformationen har utvecklats på stationerna bland annat genom att förnya gränssnittet i passagerarinformationssystemet så att uppgifterna i passagerarinformationen kan ställas till intressentgruppernas förfogande som öppna data i Digitraffic-tjänsten. Avsikten är att kunna ge den information som visas på stationerna genom mobila apparater också i konsumenttjänster som produceras av Fintraffic.

Syftet med Digirata-projektet är att ersätta det nuvarande systemet för övervakning av tågtrafiken med ett nytt radionätbaserat system. Projektet har nu framskridit till utvecklings- och verifieringsfasen. I början av året kartlades i projektet lämpligheten av kommersiella radionät för tågkommunikation och trafikstyrning. Mätningarna visade att nätets täckning och kvalitet är till och med bättre än väntat.

Banavsnittet Nokia–Björneborg/Raumo är det första Digirata-banavsnittet som tas i kommersiell drift i Finland. Digirata-projektet har med marknaden påbörjat en dialog gällande banavsnittet i syfte att kartlägga tillgången på visionsenliga tjänster och produkter.

Pia Julin tillträdde 1.4.2022 som ny verkställande direktör för Fintraffics järnvägstrafikstyrning.

Verkställande direktör Pertti Korhonen: 

I vår strategi ligger fokus på starkt grundläggande arbete för trafikstyrningen. Vi har målmedvetet fortsatt att utveckla våra trafikstyrningstjänster i syfte att förbättra deras kvalitet, effektivitet och driftssäkerhet, vilket också resulterar i att enhetskostnaderna för våra tjänster blir lägre.

Våra högklassiga trafikstyrningstjänster skapar utmärkta möjligheter för att främja utnyttjandet av information inom hela trafiksektorn. Vårt mål är att de tjänster som vi och hela sektorn producerar ska bidra till allt smidigare och bättre fungerande rese- och transportkedjor för behoven bland hushålls- och företagskunder.

I dag är det mer aktuellt än någonsin att stödja trafikmarknaden i utnyttjandet av data. Pandemin resulterade i att kollektivtrafiken har förlorat kunder, och i synnerhet företag som producerar tjänster på marknadsvillkor har fortfarande svårigheter på många ställen. Därför har det känts bra att kunna se hur aktivt aktörerna inom trafiksektorn har sökt metoder för att inom trafiksektorn främja den bästa dataekonomiska praxisen i det arbete för dataekosystemet som samordnas av oss. Ett konkret exempel är den regelbok för rättvis dataekonomi som tagits i användning inom sektorn och som underlättar utnyttjandet av data bland olika aktörer och bidrar till en reform av sektorn.

På våren utmynnade regeringens budgetmangling i förbättrade möjligheter för Trafikledsverket att under de kommande åren köpa Fintraffics trafikstyrningstjänster, vilket gör att tjänsteproduktionens kvalitet och effektivitet kan utvecklas.

I mars undertecknade vi ett hyresavtal för en ny verksamhetslokal i Helsingfors. Fintraffics verksamhet i Böle flyttar till de nya verksamhetslokalerna 2024. De nya lokalerna möjliggör en kostnadseffektiv trafikstyrning och ger synergifördelar då olika funktioner förenas under samma tak.

Vi har fortsatt arbetet med att utveckla organisationskulturen och stärka värdegrunden för hela koncernen. Vi har sammanställt ett program som stöd för medarbetarnas psykiska arbetsförmåga och förvärvat stöd med låg tröskel för cheferna. Hos Fintraffic har en hybridarbetsmodell lanserats, och enligt denna kan kontorsarbete flexibelt utföras som när- och distansarbete. Vi har stött gemenskap genom att ordna ett bolagsgränsöverskridande utbytesstudentprogram samt ett kamratmentorskapsprogram för sakkunniga. Fintraffic har också tagit tjänstecyklar i användning.

Vi är på väg att bli ett trafikbolag i världsklass. Jag vill tacka alla Fintraffics medarbetare för ett gott arbete under det första halvåret och våra intressentgrupper för ett smidigt samarbete då det gäller att skapa världens säkraste, smidigaste och mest miljövänliga trafik.

Framtidsutsikter

Fintraffic förbereder sig på att den allmänna prisuppgången kommer att framgå som högre kostnader i bland annat köpen av energi och datasystem. Bolaget fortsätter målmedvetet att förbättra energieffektiviteten.

Kriget i Ukraina återspeglas i bolagets verksamhet också under resten av året. Det förväntas att det andra halvåret blir ungefär likadant som det första för flygtrafiktjänsten, och efterfrågan på flygtrafiktjänster förblir fortfarande mindre än under toppåren. Enligt prognosen kommer omsättningen och lönsamheten för de övriga affärsverksamheterna att förbli stabila.

Det förväntas att hela koncernens lönsamhet blir bättre än året innan, och enligt prognosen kommer bolaget att uppnå effektiviseringsmålet på 30 miljoner euro för 2019–2022 i samband med bolagiseringen.